det är över nu, men vi kommer ihåg alla dagar vi haft, det är över nu..
ja det är över. 13: 34, 18 Juli är en dag då du lämnat oss med stor sorg. en dag som vi alla kommer minnas. jag kom in på ett rum, ett rum med vita väggar och blått golv. jag följer sköterskans fötter mot sängen. känner hur värmen och luften tar mig kota för kota. där låg du med fina skjorta, skjortan som var så typiskt dig. med en ros i handen, låg du där, tyst och stilla. jag förde sakta min hand mot din och kände hur kal och livlös du var. jag kände nu tårarna komma. men för att vara lite hård och cool tvingade jag dom tillbaka. det är fel, man får gråta när någon man växt upp med dör. ja, man får det!
du var en kämpe, en kämpe som verkligen kämpade ut i det sista.
vi alla är stolta över dig. nu finns bara minnen och en rinnande tår kvar.
vila i frid vår Gudrun Martinsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar